Detta var undergångens dag för många, i USA år 1966. Varelser från en annan värld hade invaderat jorden. Ingen människa visste hur dom såg ut och om dom var goda eller onda. Ingen visste heller om vad klockan var, allt hade stannat. Allt stod nu helt stilla. Man visste att det här skulle bli en lång dag, kanske den aldrig skulle ta slut. Människor flydde men det tjänade inget till för hela jorden var invaderad. 

Utomjordingarna hade ställt rymdskepp runt hela jordklotet men de ville bara ha ett stycke land USA. Plötsligt dök det upp ett rymdskepp som var nästan lika stort som jorden. På rymdskeppet fanns en stor skärm och där dök det plötsligt upp en rymdvarelse. Rymdvarelsen var som en bläckfisk med långa armar, sliskig och ful. Alla människor darrade av skräck. Bläckfisken pratade ett språk som ingen människa förstod, men vetenskapsmännen tog fram en slags maskin som kunde översätta allt dom sa. Enligt vetenskapsmännen sa utomjordingarna, att dom kommer att stänga av all el som finns. Utomjordingarna ville ha kontroll över alla människor och dom trodde att om dom stängde av elen, så skulle ingen människa stå ut med att inte få se på tv, laga mat, fara på tivoli. Utomjordingarna trodde att människan skulle ge sig och falla på knä för utomjordingarna och skulle be att få tillbaka elen. Och om dom gjorde detta så skulle dom bli slavar till utomjordingarna eller mat. 

Rymdskeppet for iväg och alla människor pratade av förtvivlan. Ingen förstod nu hur dom skulle kunna få roa sig igen och titta på tv. En vetenskapsman trodde sig veta hur man skulle klara av detta. Visserligen missade han alla tv-serier men det fanns repriser tänkte han. Han hette Joe Gadner. Joe Gadner gick upp på en hög sten och försökte prata förstånd med människorna i staden. Ingen lyssnade på honom, alla var så förtvivlade. Efter en stund började människor att vända örat till för att lyssna. Alla ropade " Buu" och tyckte att det var en dålig idé. "Ska vi leva som grottmänniskor, NÄ!!" ropade alla. Dom började slänga tomater på Joe och alla möjliga frukter och grönsaker. Plötsligt trädde presidenten fram upp på den höga stenen. Alla slutade kasta och viskade tyst " Det är presidenten. Han vet säkert hur man ska göra." Presidenten talade högt och sa: " Varför kastar ni frukt och grönsaker på denna man, när de frukt och grönsaker ni kastar är mat?" Alla människor  tystnade till. Presidenten sa till alla att lyssna på vetenskapsmannen. Dom lyssnade och Joe Gadner berättade hur dom skulle kunna klara sig. Han berättade att man måste lära sig att kunna leva utan el och att kunna roa sig och hitta på egna saker. Under denna tid lärde sig människorna i USA att leva som förr i tiden. 

När rymdskeppet kom tillbaka igen hade alla människor byggt  flera jättestora katapulter som man använde förr i tiden. Med dem sköt de skräp och soptunnor och allt möjligt. Skeppet tog skador av allt detta och utomjordingarna bestämde sig för att sticka innan skeppet gick sönder. Joe Gadner blev dagens stora hjälte. Han skrev en berättelse om vad som hade hänt och han kallade den " Den sista dagen". All el gick i gång och man började leva som förut, men alla människor i staden hade bestämt att en gång i veckan så ska dom stänga av strömmen så att dom får leva som i förr tiden.     

Made by Ingela Forsman

Science Fiction och Fantasy