Jupiter är den femte planeten i ordning inifrån och den innersta av jätteplaneterna. Jupiter lyser med gulvitt sken och är tidvis ett av himlens ljusaste objekt. I teleskop syns planetskivan randig med ljusa och mörka band parallellt med ekvatorn. Kunskapen om Jupiter och dess omgivning har väsentligt berikats genom rymdsonderna Pioneer 10 och 11 (1973–74) samt Voyager 1 och 2 (1979). Ytterligare kunskaper erhålls nu från rymdsonden Galileo som undersöker både Jupiter och dess månar.
Uppbyggnad och utveckling
Jupiters ekvatorsradie är drygt 11 gånger jordens. Massan är en tusendel av solens. Jupiter består till knappt 95 % av väte och helium. Vid ca 500 km djup övergår dessa gaser gradvis i vätska. Längst in finns en kärna med densiteten 10–20 g/cm3. Materialet är troligen sammanpressad is, metaller och bergarter. Jupiter påminner om solens uppbyggnad med väte och helium. Jupiter strålar ut 70 % mer energi än den mottar från solen.
Atmosfär och magnetosfär
Man kan bara se de yttersta skikten av Jupiters atmosfär. Moln skymmer sikten till planeten. Temperaturen i de synliga skikten går från 170 °C till ca 0 °C. Förutom väte och helium finns gaserna metan, etan, acetylen, ammoniak, vattenånga och svavelväte. Ammoniak bildar moln i Jupiters atmosfär. Det blåser kraftigt på Jupiter med vindar upp till 100 m/s.
Den röda fläcken bildas av virvelvindar. Den upptäcktes av Robert Hooke 1664. Den markeras av moln på extremt hög höjd. Särskilt på Voyager-bilderna har även vita fläckar observerats.
Ringar och satellitsystem
Jupiters ringar sågs först med Voyager-sonderna. Huvudringen är 7 000 km bred, högst 30 km djup och ligger 50 000 km ovan Jupiters ekvator. Utanför finns florringen, som är extremt tunn och gradvis förloras ur sikte mellan månarna Amaltheas och Ios banor.
Jupiter har 16 månar. Innerst, med början vid huvudringen, finns en grupp om fyra små månar, som misstänks ha kommit när Jupiter kraschade med en annan planet. Den största av dem är Amaltea. Ett tusen jordklot skulle få plats i Jupiter.
webbmaster:
Niklas Eriksson