I drömlandet

- Pang! och ännu en morgon som Joakim vaknade liggandes på golvet. Det måste vara hans fartfyllda drömmar som gjorde att han vaknade varje morgon på golvet. Joakim steg upp och gick till garderoben som öppnades av sig själv när han närmade sig den. En sådan hade Malin drömt om i flera år. Malin är Joakims bästa vän. De har varit med om jättemycket, som t. ex. en gång när Malin och Joakim åkte luftballong i Grekland, eller när de besökte jättegorillan i Brasilien. Garderoben sträckte ut en tröja och ett par byxor till Joakim som tog emot dem med glädje. Han klädde på sig och gick till köket och åt bröd. När han satt vid bordet och åt tänkte han på sina drömmar som han hade haft nu en ganska lång tid. De handlade alltid om samma sak nämligen om ett väldigt konstigt land, nästan som en drömvärld.

Allting började för länge sedan när Joakim för första gången drömde om drömlandet. När han drömde kom han alltid till drömlandet genom en ofantlig port. Den var så stor att man inte kunde se toppen av porten. När Joakim kom till drömlandet stannade han av vid porten och bara stod och tittade på den. En tanke flög omkring i hans huvud:

- Tänk om allt var lika stort innanför porten. Det skulle verkligen vara konstigt. Tänka sig alla godisaffärer, hur mycket som helst godis där inne och allt i nästan samma storlek som porten.

Det var verkligen något finurligt med det hela. Joakim gick emot den gigantiska porten och den öppnades precis så mycket att Joakim kunde ta sig en titt om vad som fanns bakom porten. Men han kunde inte se någonting. Han tog några steg bakåt och helt plötsligt kom Malin fram, helt från ingenstans. Joakim var lite småkär i Malin så han tyckte att det bara var bra att Malin också hade kommit dit. I vanligt fall hade pojkar sagt att inga flickor får komma med dem på upptäcktsfärd men nu var det inte så. Tillsammans gick de fram till porten igen och då öppnades den ännu mer.

Malin och Joakim gick hand i hand igenom den stora porten och när de kom fram till andra sidan såg dom något som ingen någonsin kunnat föreställa sig. Det var något som var så fantastiskt att man nästan tappade ögonen. Allt hade fina färger och det fanns silver och guld i alla olika mängder. Träd och stenar, blommor och bin. Allt var så vackert. Det var som ett paradis. Joakim och Malin traskade iväg in mot paradiset på en väg som ledde mot en kulle. När de kom fram till kullen fick de syn på en lite större by. Det var så vackert. Otroligt att man kunde vara på en plats som det här.

Joakim var hungrig och föreslog att de skulle gå och ta sig en bit mat, för det skulle människorna här verkligen ha råd med. Människorna, ja just det, var fanns de?

Malin och Joakim gick ner till byn och i mitten av alltihop såg de ett palats. Det var liksom ett kungarike.
- Undrar vem som bor där, sa Joakim.

När de kom fram till palatset såg de en massa vakter. Vakterna såg helt vanliga ut, ögon och öron, näsor och munnar, fötter och armar.När Malin och Joakim kom fram till en av vakterna frågade han vad de ville. Joakim blev överraskad när vakten pratade samma språk som han själv. Joakim hade trott att alla här skulle prata något helt annat språk, något som inte Joakim hade hört talas om men nu var det inte så. Joakim förklarade för vakten att de var jättehungriga och att de behövde någonstans att stanna under natten. Vakten gick till en annan vakt och viskade något till honom. Efter en stund kom han fram till Joakim och sa:

- Följ efter mig så ska jag visa er. Malin och Joakim följde vakten runt i trädgården. Efter en stund såg dom en klunga människor.

När de kom närmare klungan såg de något underligt. Det var en flicka som satt och solade medan en massa människor stod runt omkring henne och viftade med palmblad. Kvinnan ställde sig upp och sa:

- Hej och välkomna! Jag heter Gabriella.

Joakim hälsade och satte sig på en stol bredvid Gabriella. Gabriella sa åt tjänarna att gå in och göra i ordning middag för tre. Vakten gick tillbaka till dom andra vakterna och nu satt Joakim och Malin ensamma med Gabriella i trädgården. Solen lyste och det blåste så skönt.

-          Vad gör alla dom där människorna här med dig?, frågade Malin.

Gabriella berättade att hon var en prinsessa och att hennes pappa nyligen hade dött. En av betjänterna hade fått ta hand om Gabriella. Det tyckte inte Gabriella om, det såg man på hennes ansikte när hon berättade allt.

Malin och Gabriella blev mycket goda vänner och de pratade om allt. Malin berättade om livet varifrån hon själv och Joakim kom från. Det lät fantastiskt tyckte Gabriella.

Nu var middagen klar och dom blev serverade den ute. Det var så vackert dukat och glasen var smyckade med diamanter. Middagen var underbar.

När de ätit klart sa Malin:

-          Nu kan vi ju gå och plocka blommor Gabriella.

Gabriella tittade på Malin och sa:

-          Plocka blommor?? Det har jag inte gjort förut.

Malin tog med sig Gabriella och gick till blommorna. Hon hade sett jättevackra blommor när de hade gått efter vakten.

När de satt i gräset och gjorde en bukett började Gabriella att gråta.

-          Men vad är det Gabriella?

-          Vad är fel?, sa Malin.

-          Allt är fel, jag vill vara som du. Plocka blommor och göra precis vad jag vill. Du verkar ha det så bra, sa Gabriella.

- Jag kan inte ens plocka blommor eller laga mat, mina tjänare gör allt åt mig, fortsatte hon.

Malin kände sig konstig, hon hade trott att Gabriella hade det så himla bra med alla tjänare och allt. Men det var visst inte så.

-          Visst får jag åka med er tillbaka när ni åker? Visst? Snälla, jag vill så jätte gärna.

-          Jo, det är klart att du får men.. du kan ju inte bara lämna allt det här som du har här.

-          Jag har inte ens en familj här, sa Gabriella.

Malin tog Gabriellas hand och sprang till Joakim och drog honom i armen och sa:

-          Vi måste härifrån fort.

-          Men men, vadå?

-          Det finns ingen tid till att förklara, vi måste till porten nu.

De sprang alla tre allt vad de hade fram till porten.

Vakterna såg allt och trodde att Malin och Joakim skulle kidnappa Gabriella så de började springa efter. Men Malin, Joakim och Gabriella hann fram till porten och den öppnades och de gick igenom.På andra sidan porten förklarade Malin allt för Joakim som inte förstod något.

När de kom hem stannade Gabriella hos Malin och nästa dag gick de till skolan.Efter skolan for de och åkte rullskridskor, det hade Gabriella aldrig gjort men hon lärde sig snabbt. Tiden gick och Gabriella lärde sig mer och mer. De blev jättegoda vänner och det är de säkert ännu också.  

Made by Jenny Joki

Science fiction och Fantasy