SATELLITER

I slutet av 1950 talet var varje uppskjutning av en satellit en stor händelse. Tidningarna publicerade tidtabeller och många människor följde satelliternas färder runt jorden med stort intresse. 25 år senare kretsade ungefär 4000 satelliter runt var planet. Satelliternas uppskjutning hade blivit vardagshändelser.

Från början var satelliter hjälpmedel endast inom stormakternas rymdforskning. Nu mera är det många länder som skickar upp satelliter och använder dem skiftande behov. Högt ovanför ytan jordytan kommer de till användning, de används mest till telefonsamtal och tv-samtal. Dessa satelliter ligger i banor 36 000 km över ekvatorn, vilket gör att de kan ligga stilla i förhållande till marken. De följer jordens rörelse - ett varv på 24 timmar. Man säger att en sån satellit är geostationär.

Från 36000 km höjd når signaler från en satellit nästan halva jordytan. Målet för många uppskjutningar är just att transportera satelliter till denna bana. Varje uppskjutning kostar 100 miljoner kronor. Ägarna till satelliterna vill naturligtvis göra så billiga uppskjutningar som möjligt. Därför konkurrerar USA  Europas och Sovjets rymdorganisationer om att få sälja rakettransporter. Amerikanerna har för detta ända mål byggt rymdfärjor som kan användas igen och i Europa har man satsat på den 210 ton tunga engångs Arianeraraketen.

Navigationssatelliter kretsar jorden rund på 100 min och varannan minut sänder dessa satelliter ut var de befinner sig. Tele-x är en nordisk kommunikations- och tv-satellit som styrs från Esrange.

Satelliter används till att förutsäga vädret, som fjärrkameror, fyrar till båtar, som stoppar tåget i Japan om det blir jordbävning, antenner, som spionage, och mycket mer.

 

Ville Björk  Copyright  

Rymden