Vintergatan

Vintergatan är en galax. Den är den näst största galaxen i den Lokala Gruppen, som består av 20-30 enskilda galaxer. Vintergatan är spiralformad på en sida och om man kollar en annan sida så ser den ut som en diskusliknande skiva. Mellan Vintergatan finns det gas- och stoftmoln. Astronomerna upptäckte att det fanns andra galaxer på 1920- talet. För tillfället vet man att det finns en miljard olika galaxer i rymden.

Om man går ut en klar höstkväll vid niotiden för att studera stjärnhimlen, kommer du säkert att upptäcka ett ljust band som sträcker sig över hela himlen. Den går genom stjärnbilden Svanen, Cassiopeja och Perseus. Detta ljusa band fick namnet Vintergatan. Vintergatan är i sin helhet en samling av hundra miljarder stjärnor.

Alla stjärnorna på himlen som vi kan se hör till Vintergatan. Det finns många stjärnor som man bara kan se med kikare eller teleskop. Vintergatans radiostrålning kan tränga sig genom både stoftet och jordens atmosfär. Det är tack vare radioastronomin vi nu vet att Vintergatan är en spiralgalax. Runt Vintergatan finns det en mörk,  klotformig materia som kallas för halo. Man vet inte vad halon består av.

En gång i tiden trodde man att Jorden låg mitt i Vintergatan, men det gör den inte. Vintergatans centrum ligger mot stjärnbilden skytten.

Granngalax

Vintergatans närmaste galax är Andromedagalaxen. Andromedagalaxen är en spiralgalax, något större än Vintergatan. Avståndet mellan Vintergatan och Andromedagalaxen är 2,2 ljusår.

Under de senaste trettio åren har studier av galaxer gett oss nya intressanta upptäckter. Man har t ex upptäckt radiogalaxer, som sänder ut stora mängder av energi.

Kvasarer

Det största rymdfenomen människan hittills har upptäckt är kvasarer. De befinner sig ända upp till tio miljarder ljusår från oss. De påstås vara lika stora som vårt solsystem och sänder ut lika stark strålning som tusen galaxer tillsammans. För tillfället vet man inte hur en så liten kropp kan ge ifrån sig så mycket energi. Vi hoppas att datorer och teleskop i satellitbana runt jorden i framtiden kanske kan hjälpa oss med svaret. 

Webbmaster: Emma Puisto

Rymden