Hietaniemi Friskola

Verksamhetsberättelse för Hietaniemi Friskola 2001

Bakgrund

Hietaniemi Friskola startade sin verksamhet ht 2000. Skolan är en F – 9 skola. Skolans huvudman är Hietaniemi friskoleförening. Föreningen bildades av föräldrar för att undvika en nedläggning av den kommunala skolan på orten.

Skolan har idag totalt 83 elever. Antalet anställda är 9 heltidsanställda fördelat på 6,5 lärartjänster, 0,5 rektorstjänst, 1 personlig stödperson, 1 städ / vaktmästartjänst samt 1 timanställda idrottslärare. Externt köper skolan tjänsterna för hem- och konsumentkunskapen samt för språkvalet och träslöjdsundervisningen .

Organisation

Hietaniemi friskoleförenings styrelse har det övergripande ansvaret över skolan. Styrelsen ansvarar för förhandlingar med kommunen samt ansvarar för bokföringen. Styrelsen fungerar också som bollplank för rektor och personal. Rektorn tillsammans med personalen har det pedagogiska ansvaret för skolans verksamhet.

Skolans elever är indelade i 3 familjegrupper, F-3, 4-6 och 7-9. Varje familjegrupp har två vuxna som ansvariga pedagoger. Vi skall verka för att skapa broar mellan familjegrupperna.

Profil

Hietaniemi Friskolas profil är miljö och hälsa.

Begreppet miljö och hälsa omfattar såväl arbetsmiljö som naturmiljö.

Profilen skall synliggöras genom att all verksamhet präglas av frågeställningar kring miljö och hälsa.

Vår vision

Vår vision är att skolan skall vara en arbetsplats med en arbetsmiljö som är positiv, trygg och påverkbar. Arbetsplatsen skall uppmuntra elever och vuxna till att ta ansvar för sin inlärning och utvecklas till trygga, kreativa och ansvarskännande individer.

Pedagogisk grundsyn

Alla barn är unika.
Alla barn kan och vill ta ansvar för sin inlärning.
Alla barn lär sig när de själv ställer frågorna.
Alla barn lär sig genom att använda alla sina sinnen.
Alla barn kan lära sig om de får den tid och det stöd som behövs.

Skola och hem

-         Elever och föräldrar har fått information fortlöpande genom regelbundna brev samt genom vår hemsida

-         Utvecklingssamtal har hållits minst 1 gång/termin

-         Föräldramöten har hållits 1 gång per termin.

Aktuella projekt

Vi arbetar med följande projekt

-         Läsprojektet som syftar till att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Projektet går ut på att tillsammans med föräldrar och eleven få en strukturerad träning av läsningen. 

-         ”Ett fönster mot världen” är ett projekt som syftar till att tillsammans med eleverna upprätta och underhålla en interaktiv hemsida som ska fungera som en kanal mellan omvärlden och skolan.

-         Samhället i skolan innebär att i skolan finns minipost, affär mm där eleverna kan göra praktiska övningar inom olika ämnesområden.

-         Matteverkstaden är ett projekt som syftar till att konkretisera matematiken samt att skapa lust att arbeta med matematik.

-         Från klassrum till naturrum är ett projekt som syftar till att öka elevernas             

intresse för naturen, dess kretslopp och vilka faktorer som påverkar detta. Rummet skall också ge förutsättningar för ämnesintegrering och konkretisering, praktisk inlärning av det inlästa teoretiska stoffet. Rummet skall också innehålla övningar och aktiviteter som ökar elevernas, kroppsuppfattning, ”vi” känsla och deras sociala kompetens.

Timplan

Hietaniemi Friskola deltar i försöksverksamheten ”Utan timplan i grundskolan”

Detta är en försöksverksamhet som är initierad av regering och riksdag. Timplansdelegationen ansvarar för att genomföra verksamheten. Försöksverksamheten innebär en fullständig befrielse från den nationella timplanens uppdelning i tid per ämne och ämnesgrupp. Dock omfattas skolan av de övriga bestämmelserna som gäller för grundskolan. Det innebär bl.a. att timplanens bestämmelser om totalt antal garanterade timmar för grundskolans nio år (6665 timmar) gäller. Skolan skall också arbeta enligt de natinella kursplanerna för ämnen och ämnesgrupper.

Att delta i försöksverksamheten innebär att skolan får en större frihet att använda sina resurser efter elevernas behov. 

Kvalitetsgranskning

Skolverket har under hösten 2001 gjort en kvalitetsgranskning av Hietaniemi Friskola. Granskningen omfattade följande områdena:

- information - lust att lära - tidsanvändningen.

Denna granskning ingick i en nationell granskning av skolväsendet.

Rapporten visade att Hietaniemi Friskola fick gott omdöme i samtliga områden. Där skolan fick påpekande, var inom området lust att lära och då framför allt i ämnet matematik. Kritiken bestod i att skolan inte i samma omfattning som i andra ämnen integrerar matematikundervisningen med andra ämnen i teman eller i projekt samt att undervisningen var för läroboksstyrd.

Skolverket efterlyste fler initiativ såsom matteverkstaden.

Kvalitetsgranskningen gav beröm till personalen för det engagemang och entusiasm de visade för skolans elever och skolans utveckling. Vilket är en förutsättning för att det skall ske en positiv utveckling av skolan i framtiden.

Hietaniemi Friskola har även lämnat in kvalitetsredovisningen till skolverket för läsåret 2000 – 2001. Denna redovisning godkändes.  

Framtiden

Skolan skall arbeta för att åtgärda de brister som framkom i skolverkets rapport. Detta skall ske med prioritering på matematik undervisningen. Detta skall ske genom att skolan arbetar fram en lokal kursplan i ämnet. Dessutom skall vi arbeta med att öka elevernas inflytande och ansvar. Detta skall finnas som ett prioriterat mål i den lokala arbetsplanen.

Omvärldsanalys

Elevunderlaget för Hietaniemi Friskola ser stabilt ut fram till ht. 2005 då elevantalet sjunker med 9 elever totalt. Därefter ligger elevantalet åter på stabil nivå fram till ht 2008.

Detta under förutsättning att det inte sker inflyttning eller utflyttning.

  Vi ska prioritera följande under 2001 – 2002

-         Att successivt öka elevernas ansvar och inflytande

Läroplanen har följande mål att sträva mot

Skolan skall sträva efter att varje elev

-         tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö

-         successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skola

-         har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former

Så här tänker vi arbeta för att uppnå målen

-         Undervisningen läggs upp på sådant sätt att tiden successivt ökas där läraren fungerar som handledare och eleverna själva väljer stoff och omfattning av sina arbeten, allt beroende på ålder och mognad.

-         Varje elev skall ha en loggbok som de använder som planeringskalender och dagbok. Detta gör att eleven på ett konkret sätt blir medveten om vilka framsteg hon/han gjort och vad som behöver mer arbete.

-         Varje elev skall ha en personlig pärm där den får samla sina arbeten. Detta bidrar också till att synliggöra utvecklingen för barnet.

-         Låter eleverna själva välja och utforma sin arbetsplatser ,inom ramarna för vad lokalerna och inventarierna tillåter.

-         Skolans personal och elever skall i samråd utforma skolans lokaler så att de bidrar till att skapa en positiv och kreativ skolmiljö.

-         Eleverna/ föräldrarna skall tillsammans med lärarna gemensamt planera och utvärdera undervisningen.

-         Elevrådet skall väljas bland eleverna av eleverna. Till elevrådet skall en mentor utses.

-         Varje familjegrupp skall ha familjemöte minst en gång i veckan.

Uppföljning och utvärdering

Uppföljningen skall göras kontinuerligt under läsåret genom att frågeställningen tas upp vid olika forum som familjegruppmöten, konferenser, skolråd och föräldramöten. Vid slutet av läsåret skall en enkätundersökning genomföras där speciellt frågor kring elevernas inflytande och ansvar belyses.

Utvärderingen sker i samband med sammanställningen av uppföljningen och enkäter. Utvärderingen skall utgöra underlag för åtgärder.

Ekonomi

Verksamheten för perioden 2000-07-01 – 2001-12-31 har gett ett positivt resultat. Det positiva resultat genererades genom att organisationen anpassades till ett minielevantal samt att lönebidrag utgått under hela perioden, även faktorer som att personalen varit flexibla och löst vikariefrågor internt har bidragit till det positiva resultatet. Överskottet ger föreningen en välbehövlig buffert inför framtiden. Föreningen bör dock även framledes sträva efter att ytterligare öka det egna kapitalet så att det minst motsvarar kostnaden för tre månadslöner. Genom detta minskas sårbarheten för skolans ekonomi så att den även klara perioder med minskat elevantal utan att behöva göra panikåtgärder som personaluppsägningar m.m. Eftersom lönebidragen upphör under 2002 bör föreningen för att bibehålla sin sunda ekonomi även fortsättningsvis bedriva en kostnadseffektiv verksamhet men ändock med bibehållen kvalitet.